Jag ger upp

Ni förstår inte problemet. Ni tror att allt är så jävla enkelt, bara för att det är det för er. I mitt huvud är det kaos, allting skriker och jag förstår inte ett skit. Det spelar ingen roll hur intresserad jag är av ämnet, det är för krångligt ändå. Hur kan alla tro att man ska veta allting bara för att man går sista året på gymnasiet? "Det här får ni lära er mer av på högskolan." Jamen förhelvete, varför gör vi det nu då? Då måste vi ju lära oss hur man gör NU och inte lära oss det sen. 

Jag vill bara att folk ska förstå att jag behöver det så enkelt så möjligt för att överhuvudtaget orka ta tag i en uppgift. Förr kunde jag skita i saker, men nu vill jag ändå kunna lämna in dom och få ett bra betyg på det. Men jag kan inte för jag har ADHD, men eftersom att det inte syns att jag har problem så finns dom inte. 

Vi har sekter på religionen nu, något jag tycker är väldigt intressant. Så får vi ett jävla häfte där det är skrift på båda sidorna, som lyser igenom så jag fattar ju fan ingenting. Det är bara rörigt. 

Tänk er att världen snurrar åt ett håll, väggen åt ett annat och du åt ett tredje. Snabbt. Samtidigt som det kommer ljud överallt ifrån. Innan jag fick diagnosen var det också lättare att skita i saker, men nu har jag en anledning till varför jag behöver hjälp och då tycker jag också att jag ska få den hjälpen. Men det tycker visst ingen annan. 

Jag känner bara att allt är världens enklaste uppgift för alla andra, medans det för mig alltid är den svåraste.
1 kommentar